Youcef Rekkas

Artiste / groupe : Youcef Rekkas
Genre : kabyle

Biographie de : Youcef Rekkas


Youcef Rekkas, un nouveau chanteur kabyle (auteur, compositeur et interprète).
Son premier album Chant d'Amour et d’Espoir de Kabylie sorti en 2008.

Biographie de youcef rakkas par Fahim MESSAOUDENE :

Yusef REKKAS, Talɣa n unaẓur.
Sexsin awal n umusnaw
Akked tlawin
Aẓar n tussna yekkaw
Leqment s ddin
Adabu awal-is hraw
Yettraḥ d idim
Yesseɣreq agdud s agaraw
Ɛawem neɣ qim…

D asdegdeg imeslayen-agi, zdin cudden am tezdemt, deg-s ad naf awalen iqburen akked watraren akken kan i ttemseḍfaren, ma d anamek-ines srid ɣer bab-is. Tamedyazt-is teččur d tamawalt, tesɛa aswir. Yal taseddart n usefru n tezlit-is ad naf deg-s imeslayen-nni n teqbaylit taḥrurt. Tizlit-is tesɛa iziɣer, tedder d wussan, tedder wa ad tidir yal tallit. Si tayri ɣer tmetti, si tmetti ɣer tsertit, war ma yezgel temsalt n tmaziɣt akked lsas n umennuɣ n uɣref Aqbayli, yenna-d t-id-nni i t-iqerḥen.
Di taddart n Lqelɛa, lɛarc n at Xlili ilul-d Yusef REKKAS, d acennay, d anaẓur. Ilul-d kan tedda-d deg yidammen-is tẓuri. Asmi yesɛa 16 n yiseggasen yekcem ɣer tiddukla tadelsant yellan di taddart-is, tiddukla tadelsant SAHEB Muḥend Ubelɛid, dinna yella icennu akked tezyiwin-is, yettiki di terbaɛt n talilt ( chorale ) akked umezgun, maca si temẓi-s iḥemmel aṭas cna, yemmal ɣur-s. Temẓi-s yezzuzen-itt cna n dda Sliman ƐAZEM, Ccix Nurdin, Ccix Lḥesnawi, Maɛtub, Ferḥat akked Lewnis… Ad naf daɣen asmuḥyet n MUḤYA akked tceqqufin n umezgun n Muḥemmed ḤILMI d yettɛeddin deg umaṭṭaf wis sin ssedhant temẓi-s, ṭṭfent tasga deg wul-is, yekker-d syissent.
S nniya-w ɣur-m i n-lḥiɣ
Seg wul asefru i turiɣ
Ara am-t-in-hedduɣ i kemm
Amzun d agerruj i ufiɣ
Am allen-iw i kem-ttwalliɣ
Ur d-ccliɛeɣ deg-wayen niḍen
Mi kem-ẓẓriɣ ittwalliɣ
Dayen akk icebhen
Mi kem-ẓẓriɣ, zhiɣ ḍsiɣ
A tala usirem
Amussu adelsan yeldi-as tiwwura ɣer tẓuri, yemmel-yas abrid ɣer wannar n yidles. Netta daɣen si tama-s d win yettnadi ad yessin ugar ɣef yiẓuran-is, ɣef umezruy-is, ɣef tutlayt-is. Yettnadi ansi d-yekka akken ad iẓer sani i teddu. Yella d aɛeggal di tiddukla tadelsant n taddart-is, am netta am yimdukal-is qeddcen ɣef yidles s umata, s yesmektiyen n tefsut n Yimaziɣen, yennayer… s temzikniyin n yal d aḥric, war ma yettu cna, imi cna-s yezga yid-s, yettawi-t deg wul-is anda ma yedda, s ugambar-is yexdem aṭas n tmeɣriwin di tuget n temnaḍin n tmurt n Leqbayel.


Deg useggas n 1997 yunag ɣer tmurt n Fransa, gar Lpari akked Iɛeẓẓugen yebda asekles n uḍebsi-ines amezwaru win d-yeffɣen deg useggas n 2008, deg-s llan 12 n tezlatin, azwel-ines “Tizlatin n tayri akked usirem n tmurt n Leqbayelâ€. Yal tizlit yesselsas aẓawan i t-iwatan, aẓawan aɣerfan akked ssut-is aḥlawan yerna cbaḥa i tezlatin-is. D aḍebsi d-yeffɣen kan di tmurt n Fransa d win yettnuzun daɣen s ttawil n ugernet ( internet ), ur d-yeffiɣ ara dag-i di tmurt acku tiẓrigin n usufeɣ ssutrent deg-s idrimen akken ad as-t-id-ssufɣen maca Yusef yella mgal aya acku yeḥsa s leqdic-is yesɛa aswir, dɣa aḍebsi-is ar ass-a ulac-it d ssuq n tmurt-nneɣ.
Ɣef tmusni nwiɣ ad ufrareɣ
Ad yeǧǧuǧeg ssaɛd-iw
Deg wasmi d-cfiɣ a lemdeɣ
Almi yemxel lmux-iw
Seqreben iyi-d ayen ikerheɣ
Sbaɛden lferḥ-iw
Tewser a tt-ttqerribeɣ
Deg tjeǧǧigt n temẓi-w
Ma ad ɣelteɣ ayen ɣef wi ɛattbeɣ
Ma d-awḍeɣ targit-iw
Yir lemnam idum tweḥceɣ
Ttuɣ id iswi-w
Ttuɣ ɣef wacu ittnaɣeɣ
Ttuɣ irkel wid ḥemmleɣ
Tatut terwi allaɣ-iw
Deg ugris ḥafi irekḍeɣ
Deg yirij irɣan iɛefseɣ
Ḥfan iḍarren-iw

Ass-a 7 n yisegasen i yezrin seg wasmi yessekles aḍebsi-ines amenzu, d aḍebsi yelḥan aṭas di tmurt n Fransa, xas ma ar ass-a ur yettnuz ara dag-i di tmurt n Lzzayer, Yusef ur yuyis ara, akka tura yettheggi aḍebsi amaynut. Dac dac yiwwas ad yewjed, d awezɣi ad yessres amrig-is (arme), am ufrux yettwaḥebsen di lqus, xas ma yettwaḥbes cna-s d awezɣi ad yettwaḥbes, d awezɣi ur as-t-sell ara tmeẓẓut, imi lebɣi yeččur d tayri akked d usirem, s usirem akked tayri yettruẓ leqyud d snasel id t-yettarzen.

Fahim MESSAOUDENE
(Journal de la cité – 25/09/2014)